Så tar man fram ett nytt vaccin

Runt om i världen pågår forskning för att ta fram nya vaccin mot exempelvis cancer och HIV. Men hur går det egentligen till när ett nytt vaccin tas fram?

Att ta fram ett nytt vaccin är en komplicerad process som kan ta mer än tio år. Anledningen till att det tar så lång tid att utveckla vaccin är inte bara de eventuella medicinska och tekniska hinder som måste övervinnas utan också att vaccinet måste genomgå faser där vaccinet testas, utvärderas och modifieras, tills det står helt klart att det är säkert för användning på människor.

Att få ett vaccin godkänt för användning på människor i stor skala är en stor bedrift som alltså kräver åratal av forskning och tester. Det borgar samtidigt för att de moderna vacciner vi använder oss av idag är både säkra och effektiva. Varje år vaccineras miljoner människor världen över och får immunitet mot en lång rad sjukdomar som annars skulle kosta hundratusentals liv.

Vilka är det som framställer vaccin?

Att framställa vaccin är dyrt. Det gäller både forskning, testning och själva tillverkningen. Det läkemedelsföretag som lyckas ta fram ett vaccin som blir använt över hela världen kan dock göra stora pengar på det. Vissa läkemedelsföretag lever högt på en enda produkt medan andra har patent på flera olika vaccin som används brett. Dessa företag har naturligtvis större resurser att lägga på forskning om nya vaccin.

Några av de största internationella läkemedelsföretagen som tillverkar vaccin är Astra Zeneca, Moderna, Pfizer och Johnson & Johnson. Utöver de stora jättarna finns också ett stort antal mindre aktörer, var av vissa endast befinner sig i forskningsstadiet men har som mål att få fram effektiva vaccin och kunna växa sig stora.

Eftersom vaccin har ett folkhälsointresse är det inte ovanligt att läkemedelsföretag får statliga stöd för att forska fram vaccin, vilket naturligtvis snabbar på processen. Det är dessutom mycket vanligt att man samarbetar med sjukhus och universitet. I Sverige bedriver till exempel Karolinska Institutet i Stockholm och Sahlgrenska akademin här i Göteborg egen vaccinforskning.

Vaccinforskningens faser

I huvuddrag kan processen att ta fram ett nytt vaccin delas upp i tre huvudfaser: grundforskning, preklinisk utveckling och klinisk utveckling.

Grundforskning

Den här fasen går ut på att hitta ett passande antigen, det vill säga det ämne som vaccinet ska innehålla för att trigga igång immunförsvaret. Man undersöker möjligheterna och potentialen hos vaccinet, en process som kan ta flera år.

Preklinisk utveckling

Ganska många kandidater tar sig förbi forskningsstadiet. Nästa steg blir att undersöka kandidaterna i labbmiljö och se hur pass säkra och effektiva de kan göras. Många kandidater faller bort under denna fas, som även den kan vara i flera år.

Klinisk utveckling

Även den kliniska utvecklingen kan delas upp i tre olika faser, där testningen och analysarbetet gradvis trappas upp.

Fas ett

I den här fasen börjar man testa vaccinet på människor. De som testas är frivilliga deltagare och det brukar röra sig om ett hundratal människor, ibland ännu färre. Den här fasen tar ungefär ett år och man undersöker först och främst om vaccinet kan betraktas som säkert och vad det framkallar för reaktion i immunförsvaret hos de testade. Man tittar också på biverkningar och försöker komma fram till en lämplig dosering.

Fas två

Här börjar man testa vaccinet på den aktuella målgruppen, som till exempel kan vara cancerpatienter eller spädbarn. Man undersöker reaktioner i detalj och tittar på hur många doser och enligt vilken tidsplan vaccinet ska ges.

Fas tre

Fas tre innebär tester i stor skala, ofta tiotusentals människor. Att testa så brett innebär att man har chans att få syn på sällsynta biverkningar men även få en säker siffra på hur effektivt vaccinet är. Det vaccin som får godkänt efter denna fas har goda möjligheter att bli godkända och kunna ta sig ut på marknaden.

Självklart fortsätter testning och övervakning av ett vaccin även efter att det godkänts och kommit ut på marknaden. Man tittar till exempel på om den sjukdom man vill vaccinera mot faktiskt får mindre spridning i befolkningen och får en ännu bättre bild av vilka biverkningar som förekommer och hur vanliga de är.


Senast uppdaterad: 21 oktober 2020
Granskare: Somayeh Satarvandi, Leg. sjuksköterska


Specialister på alla former av vaccin.

21 okt 2020